Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Gröna fullmäktigegruppen föreslår i sin motion att staden upprättar ett åtgärdsprogram för att öka mängden grönska i den byggda miljön och avsätter en ambitiös grönskebudget för att snabbt genomföra programmet. Enligt motionen kan även en verktygslåda för att främja och uppmuntra till frivillig verksamhet bland stadsborna för att öka grönskan ingå som en del i programmet. Enligt motionen bör områden där grönytan är liten, stadsförnyelseområden och områden där trivseln har konstaterats vara låg, som området kring Brunnsgatan, prioriteras i programmet. Inhemska perenner av olika slag bör enligt motionen prioriteras bland växterna. Motionen finns som bilaga 1.

År 2026 tar stadsmiljösektorn fram en översikt över mål och åtgärder för att öka grönskan i den byggda miljön och sammanställer målen i ett arbete. I arbetet ingår även en granskning av huruvida åtgärderna räcker till för att staden ska nå målen. Därefter gör sektorn upp en tidsplan för de åtgärder som räcker till för att målen ska nås och bedömer den nödvändiga mängden finansiering för att ambitiöst och snabbt öka mängden grönska i den byggda offentliga miljön. Så snart som möjligt ska sektorn fastställa bindande mål för mängden dränerande yta och krontäckning av träd i den byggda miljön för att förbereda sig för översvämningar och andra extrema väderfenomen i enlighet med riktlinjerna i stadsstrategin.

Förgröning ingår i stadsstrategin

Det står i stadsstrategin 2025–2029 att det ska utarbetas ett åtgärdsprogram för att förgröna den byggda miljön i nya områden samt rekommendationer för tillräcklig krontäckning och för att åstadkomma en tillräcklig mängd vattenabsorberande yta i alla Helsingfors områden. Enligt strategin är målet att utöka antalet träd och krontäckningen och att alla invånare ska ha ett grönområde eller ett vattendrag på rimligt avstånd. Enligt strategin ska staden även öka beredskapen för extrema väderfenomen med hjälp av fler grönområden. Även med tanke på trivseln i stadsdelarna strävar strategin efter att öka grönskan och grönytan i stadsstrukturen, till exempel längs gator, på öppna platser och på andra offentliga platser utomhus.

Flera program stöder förgröningen

Såväl med hjälp av olika program och planer som i sin fortlöpande verksamhet genomför stadsmiljösektorn den mångfald av åtgärder för att öka grönskan i stadsmiljön som nämns i motionen. Flera processer berörs av förgröningen. Mer grönska ingår i flera programhelheter med direkt eller indirekt koppling eller överlappning.

Programmet Kolneutralt Helsingfors uppdateras för närvarande till ett klimatprogram där såväl åtgärder för att minska klimatutsläppen som riktlinjer för anpassning till klimatförändringen ingår. En åtgärdshelhet för beredskap inför värmeböljor och skyfall är en betydande del av programmet. Beredskapen främjas av förgröningsåtgärder i tätt bebyggda innerstadsliknande områden.

Ett pilotprojekt om naturens mångfald i stadsförnyelseområdena Malmgård och Gamlas och en utredning av nätverket av gröna gatuområden blev klara 2025. Utredningen skapar en grund för förgröningsåtgärder. Även en helhetsgranskning av de ekologiska nätverken kommer att bli klar 2025. I granskningen ingår ett åtgärdsprogram. De utvecklingsprojekt för ekologiska nätverk som ingår i granskningen och mer grönska i den byggda miljön i allmänhet lyfts fram som ett tema när genomförandeprogrammet för generalplanen uppdateras.

Våren 2025 inledde sektorn en utredning om möjligheterna att öka krontäckningen av träd i färdig stadsmiljö. Samtidigt undersöks möjligheten att ställa upp mål på stadsdelsnivå för ökningen av krontäckningen. Målet är att bevara och om möjligt ytterligare öka krontäckningen på olika håll i Helsingfors.

Förgröning som en del av planeringen

Förgröning av stadsmiljön ingår inte bara i olika utvecklingsprojekt utan även som en etablerad del i planeringen av stadsmiljön. Stadsmiljösektorn planerar systematiskt parker och gator på ett sätt som sammanjämkar olika mål. Det effektivaste och resultatrikaste sättet att använda planeringsresurser för att öka mängden grönska är som en del av all normal genomförandeplanering av investeringsprojekt i samband med planeringen av gator, öppna platser och parker.

Stärkandet av förutsättningarna för naturens mångfald är ett av stadsmiljösektorns verksamhetsmål för 2025. Ett gemensamt mål för 2025 är att öka mängden gatugrönska i gatuplaner.

Stadsmiljösektorn har dessutom en process som kompletterar gatu- och parkplaneringsprocessen med syfte att också små, lätta och snabba åtgärder för att tillföra grönska ska kunna genomföras så snabbt, smidigt och effektivt som möjligt. Hittills har snabb förgröning använts för att öka växtligheten i nio objekt på olika håll i innerstaden. Om målet är en särskilt snabb ökning av grönskan behövs en färdig planreserv för objekten.

I utvecklingen av omfattande områdeshelheter har lokala trafik- och stadsrumsplaner införts. En sådan plan är under arbete för Gloet och Gardesstaden. Planen ska bli klar våren 2026 och har som mål att fler människor ska komma till centrum och dröja sig kvar där. På lokal nivå främjar planen även mål som rör gatugrönska och förbättring av stadsbilden med hänsyn till de olika områdenas särdrag.

Kostnader för förgröning

I förhållande till övriga kostnader höjer en större mängd grönska inte nödvändigtvis nämnvärt de direkta investeringskostnaderna för gatu- och parkprojekt eller projekt för byggande av öppna platser. Det viktigaste är att man redan vid planeringen av markanvändningen ser till att det finns tillräckligt med plats för växtlighet. En del projekt, exempelvis investeringar som förbättrar de ekologiska nätverkens funktionsduglighet, har konstaterats ha ett betydande behov av tilläggsfinansiering. Sådana investeringar är till exempel ekodukter över stora trafikleder, som tills vidare saknar egen budget.

Planeringen av växtligheten utgår från både kvantitativa och kvalitativa mål. Syftet med de senare är att skapa livskraftig växtlighet med en lång livscykel. Det är också viktigt att välja arterna klokt. Till följd av klimatförändringen kommer särskilt träd som planteras nu att växa i föränderliga värme- och vattenförhållanden under hela sin livscykel. I framtiden måste gatuträd periodvis tåla såväl hetta som torka i växtförhållandena på gatan, som är hårda till att börja med.

För att nå hållbara resultat med förgröningen måste staden se till att finansieringen av underhållet av grönområden, som hör till driftsekonomin, följer investeringsnivån. Även kompetensen måste säkerställas.

Allteftersom gatorna och det övriga stadsrummet blir grönare och grönskan mångsidigare kräver exempelvis skötseln och underhållet av växtligheten och dagvattensystemet mer resurser. Å andra sidan minskar dessa satsningar de kostnader som extrema väderfenomen kan ge upphov till.

Fortsatta förgröningsåtgärder

År 2026 tar stadsmiljösektorn fram en översikt över mål och åtgärder för att öka grönskan i den byggda miljön samt sammanställande och förtydligande mål. Utifrån översikten bedömer sektorn hurdant ett praktiskt fungerande åtgärdsprogram för förgröning som främjar principerna vore och hur det är klokt att upprätta det. I arbetet ingår även en granskning av huruvida åtgärderna räcker till för att staden ska nå målen.

Därefter gör sektorn upp en tidsplan för de åtgärder som räcker till för att målen ska nås och bedömer den nödvändiga mängden finansiering för att ambitiöst och snabbt öka mängden grönska i den byggda offentliga miljön. Det finns en risk att ett separat förgröningsprogram varken gör helheten mindre invecklad eller leder till tillräckliga förbättringar i praktiken. Det är också motiverat att inkludera åtgärder för förgröning av allmänna områden i stadsmiljösektorns gemensamma målprogram.

Det är ändamålsenligast att genomföra stödet till invånarnas frivilliga förgröningsåtgärder som ett eget projekt som riktas till privata tomter samt genom medborgarbudgeten. Det beror på att processerna är separata och avviker från planeringen och bebyggandet av allmänna områden. I samband med att översikten över mål och åtgärder för att öka grönskan i den byggda miljön tas fram utreder sektorn även möjligheterna att stödja invånarnas frivilliga förgröningsåtgärder även på allmänna områden utanför tomterna, exempelvis på gatuområden.

Stadsstyrelsen betonar att staden så snart som möjligt ska ge rekommendationer om mängden vattenabsorberande yta samt krontäckningen av träd i den byggda miljön för att förbereda sig för översvämningar och andra extrema väderfenomen i enlighet med riktlinjerna i stadsstrategin. Förberedelser och utredningar inför måluppställningen pågår redan.

Befogenheter och utlåtande

Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan besvaras en gruppmotion av stadsstyrelsen. Svaret behandlas i stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i samma kapitel är föreskrivet om fullmäktigemotioner.